Ibland kliver man in i nya världar. Där helt andra diskurser dominerar samtalet. Där man förväntas förstå och hänga med i vad som sägs. Väldigt ofta på jobbet. Men också i sammanhang som man trodde sig behärska. Förrförra veckan var vi på Svenskt Tenn för att kolla på tyg. Mycket borgerligt. Tom följde med under förutsättning att vi inte närmade oss tesalongen och de solglasögonbärande tanter med blått hår.
Tyget ska användas till dynorna på farfars gamla stolar som nu blir köksstolar. Kvinnan i tygdisken visade olika sorters linnetyg. Olika kvaliteter och färgställningar som skulle kunna vara lämpliga för ändamålet (!). Och så var det det där med rapporten. Ett av tygerna hade en väldigt lång rapport, och det skulle vi förstå som något negativt i just vårt fall. Samtidigt kunde jag inte låta bli att titta på de andra kunderna. Förstod de det där ordet rapport? Tydligen*. Hawaii har en rapport på 180 cm. Mirakel endast 72 cm. Hursomhelst. Något organiskt motiv kommer det att bli. Vilket är ännu oklart.
*Jag har förstått innebörden av begreppet nu, men en googling av "rapportlängd" ger ingen direkt förklaring.
Etiketter: diskursanalys, Josef Frank, stolar, Svenskt Tenn, tyg
