Diskursanalysen och fyra års intellektuellt förfall

När jag skrev min kandidatuppsats i svenska och fick frågan om vad, svarade jag att det var en analys av diskurser i olika texter (i dess bredaste definition) inom samma ämne. Följdfrågan blev alltid "vadå diskurser?". Därför gläder det mig att begreppet "diskursanalys" börjar bli mer och mer vanligt förekommande och idag har letat sig in på DN:s ledarsida. Lena Andersson skriver om synen på invandring i Sverige, och hon gör det riktigt bra just med hjälp av diskurser.
Politisk förändring börjar när någon säger: Det behöver inte vara så här. Man ser plötsligt samhället och armbågarna genom en ny lins som tillhandahålls, en diskurs, på vilken man kan bedriva diskursanalys. Beroende på linsens slipning får man syn på olika sociala maktordningar: könsmaktordningen, hudfärgshierarkin, normsekularismen, heteronormativiteten, islamofobidiskursen, mångfaldsnormativiteten.
Jag minns teoriböckerna om diskurs som jag plöjde igenom den där terminen och hur de ofta handlade om just politik, och så gott som alltid ur ett vänsterperspektiv. Många av teoretikerna var uttalade marxister. Just därför är det ju ironiskt att SD nu använder sig av diskursanalys i sin politik:
Sverigedemokratiska intellektuella har helt anammat diskursanalysens metod, om än inte dess teori. Vanligen är den en vänsterakademisk hållning men passar SD väl i deras hjärtefrågor då diskursanalysen är ägnad att visa hur hegemoniska tänkesätt formas och vidmakthålls. Med samma antropologiska dekonstruerande blick på den egna kulturen och åsiktsmakten som queerteoretiker har när de åskådliggör heteronormativiteten frilägger SD:s teoretiker på sina bloggar den rådande mångfaldsnormen.
Förresten, "sverigedemokratiska intellektuella". Finns det inte en motsättning i den formuleringen? Vad är en intellektuell? En av mina favoritknäckfrågor!


Och uppsatsen då? Vad handlade den om, egentligen? Jag letade upp den igen.
Uppsatsens syfte är att analysera hur diskurser kring receptbelagt vaccin mot humant papillomvirus, HPV, konstitueras genom rekontextualisering och interdiskursivitet, d.v.s. kombinationer av och relationer mellan olika diskurser. I uppsatsen analyseras intertextuella kedjor i och mellan reklamtexter för HPV-vaccinet Cervarix och icke-kommersiella texter om HPV-vaccin. Utöver marknadsförande diskurser i reklamen aktualiseras t.ex. vaccinets nytta och kostnadseffektivitet i en medicinskvetenskaplig och politisk diskurs på dagstidningarnas debattsidor. Texterna i analysmaterialet förhåller sig dialogiskt till varandra genom rekontextualisering. Interdiskursivitetsanalysen visar att texterna avhandlar samma tema, men att detta realiseras och rekontextualiseras på olika sätt interpersonellt och ideationellt. Därmed är det inte tal om diskursiva samspel i och mellan texterna, utan snarare heterogena diskurskollisioner. Analysen påvisar även hur diskurser i de kommersiella HPV-vaccintexterna, till skillnad från övrigt analysmaterial, realiseras i fler modaliteter än skrift.
Jaha, frågor på det? I så fall ber jag att få återkomma, med tanke på de fyra årens intellektuella förfall sedan jag tog min examen.

Etiketter: , ,