Jag har inte slutat blogga. Det kom bara lite emellan. Ett tyskdanskt bröllop, jobb och en fet förkylning.
Sjuk. Då kan man passa på att skriva om mat ur ett konsistensperspektiv. I söndags lagade vi till exempel pasta. Med kantareller, bondbönor, vitlök, vitt vin och en hård getost. Inte alls så dumt, skulle man kunna tänka. Pastadegen innehöll ungefär lika delar durum som vanligt vetemjöl. (Nåja, vad som nu kan betraktas som vanligt vetemjöl är ju omtvistat.) Ägg, salt, olja. Det skulle bli parpardelle, men ingen av oss visade sig vara någon större pastatalang, så det blev lite knöligt att dra ut de där banden.
Och nej alltså, konsistensen var det inget fel på. Inte alls! Bilden visar dock vad jag gjorde med pastaresterna igår. Babyspenat, tomater, persika, valnötter och lite hyvlad chevrette (igen). Inget fel på den konsistensen heller faktiskt. Ok, ni fattar, det ÄR svårt att skriva om matkonsistens.
Apropå mjöltvist så kör Skafferiet en paneldebatt kring den stora Brödbluffen. Om jag inte vore i München då skulle jag så klart sitta på första parkett.
Suck. Men vad är väl en brödbal på Berns? Jag har tröstat mig med att läsa en google-translatead artikel från den djupt seriösa dagstidningen Süddeutsche Zeitung. Artikeln handlade om en studie av ekologisk mat. Huruvida den är "bättre" än konventionellt odlad mat. Två reflektioner:
- Vokabuläret. Ordet "femtioelva" dök upp. Det klingade inget vidare i SZ:s tunga journalistik. Det visade sig att det var ordet "otal" som skulle översättas. Nu kan man så klart diskutera ifall det verkligen går att göra ett rättvis bedömning av en automatöversättning?
- Perspektivet. Ja, diskursen dårå. Min första tanke efter att ha läst den tyska artikeln var att den avslutades med en ekonomisk knorr. Att ekologisk mat var dyrare, men inte bättre, så man kunde gott hålla sig till vanlig mat. Men om man tänkte på sin hälsa, så visst, varsågod, lägg pengarna på ekologisk mat. Ansvarsfulla Tyskland, Europas Spara, som håller hårt i slantarna och bär alla Slösor på sina starka men något trötta axlar.
Som väntat dök en artikel på samma tema upp i DN bara några timmar senare. En lättsam artikel som slår an en annan ton. Och tja, den säger väl inte så mycket alls egentligen. Och den lyfter inte fram den ekonomiska aspekten. I vissa kretsar och kvarter är ju ett ekologiskt val ett tecken på status. Att man har koll, råd och medvetenhet. Har det ekologiska alternativet vattnats ur? Blivit ett slags mellanmjölkens ickeval? När det inte längre har med priset att göra verkar ekologin inte spela så stor roll längre.
Om du fortfarande är hungrig, så passa på att läsa mer om mat och politik (och hur vi alldeles tappat bort oss kring näringsämnena) i Katrine Kielos ledare i Aftonbladet.
Under tiden går jag ut i köket för att se vad kylskåpet erbjuder för konsistenser till aftonens måltid.Etiketter: bra bröd som inte innehåller surdeg, diskursanalys, durum, konsistens, pasta, sjuknärvaro, Tyskland
.JPG)